I början av maj fick Malin Broberg först ett kort mejl på franska.
– Jag har ju gått vår interna utbildning i digital säkerhet, så jag tyckte det såg suspekt ut och slängde det.
Några timmar senare kom ett nytt mejl – den här gången på engelska – med president Emmanuel Macrons namn i avsändarfältet (inbjudan gick ut till alla europeiska universitetsallianser). Några dagar senare befann hon sig i Paris.
– Jag tror det var ett hastigt påkommet utspel, ett sätt att manifestera kraft och vilja och visa att Europa tar frågorna om universitetens roll på största allvar.
Stort stöd till forskning
På plats fanns också EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Hon presenterade ett ”superstöd” till europeisk forskning, på cirka 5,4 miljarder kronor, och lagstadgade garantier om fri forskning och satsningar på innovation.
– Två världsledare som ägnar 20 minuter var åt att tala om forskning, frihet och vikten av att investera i kunskap. Det kändes väldigt fint och stärkande. Men mest av allt: oroande. Att vi är i ett läge där det blivit nödvändigt att försvara forskningsfriheten så här.
Malin Broberg är djupt bekymrad över läget i världen, där hoten mot akademisk frihet och demokrati blir ett allt större problem i världen.
– Mycket av diskussionen i Paris kretsade kring vad som håller på att hända inom den amerikanska forskarvärlden. Vi ser stora, konkreta hot mot den akademiska friheten i USA. Det handlar om publiceringsrestriktioner, forskare som stoppas vid gränsen, databaser som riskerar att raderas.
Värna akademisk frihet
Samtalen i Sorbonnes aula kretsade inte bara kring pengar och politik, utan också kring idéer och upplysningens värden.
– Flera talare talade om att vi befinner oss i ett bakslag mot upplysningen. Att vi är i en tid av ”endarkment” snarare än ”enlightenment”. Vi måste hela tiden jobba för att värna akademisk frihet, det är inget vi kan ta för givet.
Det som händer i USA är en varningsklocka – också för Europa, menar Malin Broberg.
– Vi får inte vara naiva. Politiska idéer färdas. Vi ser redan hur vissa teman – som genus eller klimat – blir politiskt laddade även här. Vi måste hela tiden försvara akademins självständighet. Men det handlar också om att se hur Europa kan bidra med viktiga värden som kunskap och tolerans. På mötet i Paris var det flera som tog upp historien om Marie Curie, hur hon kom som flykting till Sorbonne och fick en lysande karriär. Första kvinnan som fick Nobelpriset och den första att få det två gånger, i två olika discipliner.
Vi måste ha en strategi
Samtidigt påpekar Malin Broberg att svenska universitet har svagare skydd mot politisk inblandning än vad amerikanska universitet haft historiskt.
– Det krävs inte mycket för att lärosäten här skulle hamna i ett sämre läge. Därför måste vi ha en strategi för hur vi ska arbeta med frågorna och visa på vår legitimitet och vårt bidrag till samhällets utveckling.
I detta ser hon inte bara hot, utan också en möjlighet.
– Det finns ett sug efter kunskap, efter lösningar. Vi har en stark forskningsregion här, inte minst inom hållbarhet. Om vi visar hur forskning har bidragit till samhällets välstånd och utveckling, då kan vi stärka både förtroende och värderingar om forskningens frihet och nytta.
Och trots allt bär hon med sig något hoppfullt från mötet i Paris.
– Det var rörande att höra både von der Leyen och Macron tala så tydligt om att Europa ska stå för frihet, för jämställdhet, för kunskap. Vi behöver de orden och ännu mer handling.
Text: Allan Eriksson
